Call US - 214 - 2547 - 142

Tap To Call
Hem » Musiken » Svenska vissångare

Svenska vissångare

Många svenska artister väljer idag att skriva musik enbart på engelska, för att vara kompatibla med den internationella musikscenen.

Svenska vissångare

Självklart kan man förstå denna ambition, men visst är det något särskilt med musik på svenska? Vi behöver inte ta exempel som Veronika Maggio och Håkan Hellström, vilka är två av Sverige största musiker i modern tid, för att man ska känna lite extra för den svenska popmusiken. Från Bellman till Cornelis Vreeswijk, från Evert Taube till Kent, många är de poeter, vissångare och rockstjärnor som valt att uttrycka sig på svenska, och som gjort det på ett sådant sätt att generationer av svenskar älskar deras musik. Svensk vismusik sträcker sig alltså långt tillbaka i tiden, men fick sin verkliga kultstatus under 60- och 70-talet när den svenska visvågen drog över Sverige.

Klassiska vismusiker

Det är ingen slump att Evert Taube fått pryda den nya 50-lappen. Han har kanske haft störst inflytande av alla på den moderna svenska vispopen där mängder av musiker som skriver på svenska hämtat inspiration från denne västkustson. När svenska folket skulle rösta fram de visor som skulle representera Sverige i EU:s sångbok fanns åtta av hans sånger med bland de 52 nominerade. Förutom Håkan Hellströms alla referenser till Taube kan man också hitta honom som staty i både Stockholm och Göteborg, och visst har han också sitt eget museum. I samma anda som Taube nämner man också både Fred Åkerström och Cornelis Vreeswijk. Att Vreeswijk skulle bli en av de största bidragarna till svenskt kulturarv kanske var osannolikt då han växte upp i Nederländerna och flyttade till Sverige först vid 12 års ålder. Han var produktiv fram till dess att han dog blott 50 år gammal, och blev faktiskt aldrig svensk medborgare. Det förekom ett stort utbyte mellan de tre legenderna, och det var tack vare Åkerström som Vreeswijk fick spela in sina första låtar. Vad de alla tre hade gemensamt var det inflytande som Carl Michael Bellman hade haft på dem.

Bellman – den svenska nationalskalden

Att bli ett av Sveriges största musikhelgon var inget Bellman kunde förutspå under sin levnadstid. Kanske kan man idag säga att han var före sin tid, eftersom det dröjde över hundra år innan någon skulle författa texter och musik av samma kaliber. Först i sen-romantiken fick Bellman sitt erkännande, när han hade varit död i flera generationer. Idag kan allt från förskolebarn till pensionärer citera Bellman, och i hans musikskatt ingår både banala visor som Gubben Noak och stämningsfulla verk som Solen glimmar och Märk hur vår skugga. Man brukar tala om Fredmans Epistlar och Fredriks Sånger, vilka är två olika samlingar av visor vilka innehåller återkommande teman och karaktärer. Detta sätt att författa visor syns i modern trubadurmusik där både Taube och Vreeswijk har använt samma grepp, men även Lars Winnerbäck, Håkan Hellström och Stefan Sundström bland andra. Det gemensamma för alla nämnda är också deras råa men ärliga beskrivningar av livet med för mycket alkohol, brustna hjärtan och vänner som försvunnit längs vägen. Trots att Bellman var hovskald stod han alltid utanför det svenska finkulturrummet och hade svårt att passa in i de inre kretsarna. Det var det verkliga livet på gatan han ville beskriva, och kunde beskriva som bäst.